Idag firar jag och Marko 12 årig bröllopsdag. Minns vår bröllopsdag som om den var igår. Helt underbar. Det hade regnat mest hela veckan men just denna dag sprack molnen upp och solen lyste. Åkte tidigt iväg till frissan där hår och smink fixades. Blev sedan hämtad därifrån till kyrkan av svärfar. Snacka om nervös man var när man kom till kyrkan. Där stod Marko o vänta och när klockorna ringde skakade brudbuketten, så nervös var jag. Framme vid altaret visade min tärna, kusinen Heidi mig buketten som hon sedan fick hålla. Blommorna lossnade.....gaaah...de hade glömt binda buketten i blomaffären, såå slarvigt. Fick en ny när jag var in o klaga på måndagen. Så jag hade iaf en helt fräsch bukett att lämna in för konservering.
Och alla som var där minns väl lilla Carin. 1,5 år och nyfiken på allt. Hon var upp i predikstolen och testa lampan, välte nästan korset bakom altaret. Men vad gör det, man måste ju titta på sakerna och ingen tog illa vid sig. Nu är hon inte så liten längre snart 14 och lite trött kanske att få höra om hennes äventyr i kyrkan.
Sedan blev det ju fest fram mot småtimmarna...
Ja roligt, underbart, var det. Ett minne för livet. Förhoppningsvis sitter Jag och Marko tillsammans på ålderdomshemmet och minns tillbaka....
1 kommentar:
:-D ja bröllopsdagar glömmer man sällan! Så speciella de är!
Grattis till er båda! kram
Skicka en kommentar